| |
Solfångaren SCM 20 och SCM 30 är testad för  EN-12975 och är bidragsberättigade. Lista SP Godkända solfångare.
Det viktigaste för oss är att du får en effektiv solfångare med vaccumrör, tilltalande design och kvalitet. Vi hjälper dig med rätt dimensionering för du skall få en optimal besparing. Den maximala besparingen är 20-50% av den totala förbrukningen!
Solfångare kan användas för att värma vatten till både värmesystem och varm-vatten. Med kombinationen värme och varmvatten kallar man solvärmesystemet för ett kombisystem. Solfångaren kopplas då till en ackumulatortank som blir en central del av värmesystemet. I ett kombisystem kan 20– 30% av energin täckas med solens hjälp. Dom flesta pannor kan docka en extern värmekälla in i befintligt reglersystem.
Solfångare är effektiva och fungerar alldeles utmärkt året runt, men kräver större solfångar yta på vinterhalvåret för att ge samma energimängd då antalet soltimmar är färre. Därför är dom flesta solfångare dimensionerade för ca 50% av vattenbehovet eftersom det är praktiskt svårt att variera solfångar ytan under året. Solen är alltid energirik, fördelningen över året är bara lite ojämn.
 
Solfångaren dimensioneras normalt för att täcka varmvattenbehovet under sommarhalvåret. Med en förhållandevis liten solfångar area kan solvärmen stå för hälften av hushållets varmvattenbehov. Det finns i dag standardberedare med inbyggda värmeväxlare för solkretsen. I hus med direktverkande el är en varmvattenberedare på 250–300 liter med inbyggd solslinga och 3 – 6 m² solfångare att rekommendera. Med de nya standardsystemen blir solvärmen konkurrenskraftig. Med en liten merinvestering blir det möjligt att spara 50% av varmvattenkostnaden, vilket ger en kort återbetalningstid för investeringen i solfångare. Soltekniken är ingen nyhet, den har tillämpats i tusentals år, redan under antiken tog man tillvara solens strålar för uppvärmning. Ett exempel på detta är Sokrates solhus, 400 f Kr, där dagsljuset användes för att ge ett värmetillskott och lysa upp inomhus.
Skicka förfrågan online: EMAIL
__________________________________________________________________________________________________________________ |
|
Solfångare för pool är särskilt lönsamt, eftersom solenergin årsmässigt är som störst när polvärmen behövs som mest. Jämfört med elpatron är solfångare mycket ekonomiskt. Även jämfört med värmepump är solfångare mer ekonomiskt.
Våra modeller: |
Värm upp poolen med solenergi,
vi har lösningen för dig.
Att värma vatten kräver stora energimängder, och solfångare levererar energin gratis. Solfångare med vakuum rör är effektiva och har ingen kyleffekt.
Skicka förfrågan online: EMAIL
|
Mer information om solenergi för den kunskapstörstande.... |
Sverige lämpar sig väl för solfångarsystem och har en solinstrålning på omkring 1000 kWh/m2 och år vilket ger gratis värme till hushållet. Engångsutgiften är själva solfångarsystemet och installationen, resten får du från solen.
Vakuumröret är överlägset vid kyla eftersom det inte påverkas lika mycket av omgivningstemperaturen. Solljuset släpps in genom glaset och träffar en absorberande yta vilket gör att bara en liten del av solstrålningen reflekteras bort. Strålningen omvandlas till värme som transporteras upp till tanken.
Även en mulen dag produceras värme. När den ultravioletta strålningen stoppas av moln så passerar den infraröda strålningen och ger visst tillskott.
En solvärmeanläggning kan ta delar av varmvattenbehovet och stötta värmeförsörjningen under vår och höst. Solfångare bidra med 20-40% av hushållets totala värme- och varmvattenbehov. Solvärmeanläggningen är därför ett komplement till värmesystemet. Under 4-6 månader (sommarhalvåret) kan solvärmen stå för merparten av värme- och varmvattenbehovet.
Ca 450 kWh/m² solfångare och år är effekten man kan räkna med när det gäller plana solfångare. För vakuumrör är effekten vid +25 °C ca 600 - 850 kWh.
För att klara varmvattenbehovet i en normalfamilj behövs 4-6 m² solfångararea som kopplas ihop med en varmvattenberedare på 250-300 liter. Ska solfångarna anslutas till ett så kallat kombisystem, ihop med det övriga uppvärmningssystemet, måste solarean utökas och en större ackumulatortank krävs.
|
| Solenergi - kan det verkligen vara något att räkna med? Jodå, räkna är precis vad många av oss redan gör med hjälp av solljuset. När vi använder våra batterilösa miniräknare. Men energiflödet från solen skulle kunna räcka till ofantligt mycket mer. Tänk dej en kvadrat i Saharas öken på femtio gånger femtio mil. Tänk dej hela ytan täckt av solceller. Den el som skulle produceras i denna fyrkant motsvarar hela mänsklighetens nuvarande användning av energi. Inte bara vår elförbrukning, utan även all bensin, olja, kol, naturgas och ved som vi förbränner. Nu är det förstås inte särskilt troligt att vi skulle lösa vår framtida energiförsörjning med hjälp av ett enda solkraftverk i Afrika. Men exemplet säger något om vilken kraft det finns i ljuset från solen. Så varför använder vi inte mer solenergi? Solskenet är ju gratis och inte heller blir det några utsläpp eller något avfall. Det finns flera svar. Ett är att tekniken som används för att omvandla solljus till nyttig energi fortfarande är outvecklad och dessutom ganska dyr. Detta gäller framför allt solceller, som omvandlar ljus till elektrisk ström. I en vanlig solcell, uppbyggd av halvmillimetertjocka skivor av kisel, förvandlas omkring 15 procent av solljusets energi till el. Så stor, eller snarare liten, är alltså den så kallade verkningsgraden. Hur stor yta behöver man då för att klara sin elförsörjning? En svensk normalfamilj skulle behöva 33 kvadratmeter solceller på taket för att täcka sitt behov av hushållsel: Lampor, kylskåp, tvättmaskin, tv... Den som dessutom värmer upp sitt hus eller sin lägenhet med el skulle behöva en många gånger större yta. Med tanke på att solceller idag kostar flera tusen kronor per kvadratmeter är det inte konstigt om el från solen betraktas som en dyr lösning. Dessutom lyser ju inte solen så mycket på vintern, när vi behöver mest värme. Men tänk om det gick att förbättra verkningsgraden? Och om solceller blev lika billiga att tillverka som det där materialet som chipspåsar är gjorda av? Detta är just vad många forskare, bland annat i Sverige, försöker åstadkomma. På Ångström Solar Center i Uppsala arbetar man med en ny teknik, så kallade tunnfilmsceller. Målsättningen är att dessa solceller skall bli så billiga att de kan användas som byggmateriel i fasader och på tak. Lyckas forskarna skulle el från solen kunna bli en viktig del av vår energiförsörjning i framtiden. Men de dröjer ett par decennier innan vi är där. Att göra el av solskenet kan å andra sidan vara en omväg. Många gånger är det värmen vi är ute efter. Och alla vet ju att solen värmer. Att ta vara på solvärmen är också den vanligaste tekniken för utvinning av solenergi i världen idag. Ofta handlar det om att värma upp simbassänger eller att förse hushåll med varmvatten.En solfångare består vanligen av en rörslinga täckt av en glasskiva. Solljuset värmer upp det vatten som cirkulerar i röret och värmen lagras i en isolerad vattentank. Hur effektiv solfångaren är bestäms av vattenrörets yta. Den skall ha lätt för att absorbera solvärmen samtidigt som värmestrålningen ut från röret är minimal. Trots att Sverige inte är något speciellt solrikt land ligger vi långt framme när det gäller forskning kring solfångare. Särskilt när det gäller stora solfångarsystem. I Kungälv norr om Göteborg finns ett av Europas största anläggningar, på hela 10 000 kvadratmeter . Den levererar värme till det lokala fjärrvärmenätet. Även för villor och flerfamiljshus kan solfångare vara ett realistiskt alternativ, i första hand för att producera varmvatten under sommarhalvåret. Under vintern används då exempelvis en vedpanna, som ger både värme och varmvatten. Men det är inte säkert att vare sig solceller eller solfångare är den teknik som i framtiden kommer att betyda mest för vår användning av solen som energikälla. Många hoppas i stället att vi skall kunna lära oss att utnyttja solljuset på ett sätt som påminner om hur växterna gör. Genom något slags konstgjord fotosyntes skulle man då med hjälp av solljuset sönderdela vanligt vatten till syrgas och vätgas. Vätgasen kunde man sedan använda som bränsle - i en bilmotor eller för att driva en generator som producerar el. Ett annat alternativ vore att använda bränsleceller, som producerar el på kemisk väg. Restprodukten skulle bara bli vatten. Även på detta område ligger svensk forskning långt framme. Men det är långt kvar innan denna teknik blir verklighet i stor skala. Räkna med 25 år i bästa fall. |
SOLVÄRME SUNCARRY Redan under antiken tog man tillvara solens strålar för uppvärmning. Ett exempel på detta är Sokrates solhus, 400 f Kr, där dagsljuset användes för att ge ett värmetillskott och lysa upp inomhus. Denna teknik återfinnes även idag i vissa nybyggda hus . Tekniken förutsätter inga avancerade överförings- och styrsystem, utan grundas på att huskroppen lagrar den infallande solstrålningen, och benämns därför passiv solvärme. Framförallt fasader med stora glasytor i soliga lägen, med företrädesvis minst treglasfönster, släpper in mer värme än som går ut (i jämförelse med en konventionell vägg). Att överföra solenergin till flytande medium, och i synnerhet vatten, har länge varit av intresse. Bland de äldsta tillämpningarna finns uppvärmning av bad- och duschvatten i svartmålade tunnor eller liknande magasin; solstrålningen tas upp av den mörka behållaren och utnyttjas sedan utan vidare värmeväxling. I USA initierades aktiv solvärme, termisk solvärme på fackspråk, redan under 1800-talet, men någon egentlig forskning inom området startade inte förrän på 1950-talet. Oljekrisen i början av 70-talet föranledde de första utvecklingsstegen av svensk solvärme. Några större framgångar hade inte de tidigaste systemen - dels beroende på alltför tekniskt komplicerade samt kvalitetsmässigt bristfälliga produkter och systemlösningar, dels pga för höga investeringskostnader i förhållande till dåtida energipriser. Dagens solfångare bygger huvudsakligen på den teknik som grundlades under 1980-talet. Generellt är de svenska solvärmesystemen uppbyggda av solpaneler och värmelager, med en sluten krets innehållande flytande medium mellan dessa, samt en värmeväxlare. Reglerutrustning, med funktioner för att exempelvis reglera omlopp i systemet, kontrollerar automatiskt tekniken i solvärmeanläggningen. Solvärmesystem av denna typ kan för hushåll ge värme till tappvatten och i vissa system även uppvärmning av bostaden. SUNCARRY Den första energikonverteringen som sker i ett solvärmesystem svarar solpaneler eller solfångare för.Av den solstrålning som träffar solfångaren går mer eller mindre förlorad direkt genom återstrålning och genom värmeförluster åt alla håll. Isoleringens tjocklek kan ökas till en viss gräns (innebär ökade dimensioner på solfångaren) och därmed i stort sett eliminera förlusterna bakåt. Värmeförlusterna genom täckglaset härrör dels från absorbatorns återstrålning och dels från konvektionsströmmar i solfångaren. För att minska värmeförlusterna kring absorbatorn kan man omge den med vakuum, och således inskränka värmeledningsförmågan. Metoden är användbar när absorbatorn är rörformad, men till de svenska plana solfångarna har ännu inte utvecklats någon variant med vakuum. |
